Månadens filmklipp

Om man sitter i kontorsmiljö och är trött på jobbet, blir den här filmen ett bra mantra. Se den med jämna mellanrum och andas ut... långsamt...


söndag 30 september 2007

The Bourne Ultimatum (2007)



Handling:
Än en gång jagas Jason Bourne (Matt Damon) av CIA, men han själv fortsätter att jaga källan till den gåta som han själv är, kommer han att få svar denna gång?

Vi befinner oss i tredje delen om spionen Jason Bourne och det dilemma han stöter på då han försöker gräva i vem han själv är, och en gång var. Spelat ypperligt av Matt Damon, som till skillnad från sin vapendragare Ben Affleck både har talang, karisma och om än spelad, till synes intelligens av någon form. Filmen här handlar alltså inte om Affleck, men meningen före var väldigt mild för att uttrycka mina åsikter om denne. Låt oss lämna "daredevil" en stund och gå vidare med historien om Jason Bourne..

När det gäller filmstilen är den mer eller mindre berömvärd, eftersom det gäller att i hög grad beskriva hets i överdos. Vi ser en film om en jagad och härjad man, å ena sidan jagad av spionorganistationen han en gång tillhörde (om än som "black-ops" agent), å andra sidan förföljd av sina egna inre demoner i form av fragmenterade minnsebilder, ansikten, händelser, som han en gång varit del av. Detta lyckas Damon mer eller mindre att få fram övertygande, även om de moment som är stilla i denna film är väldigt få. Det måste ändå påpekas att han har haft tre filmer på sig att bygga in denna känsla, och visst har det fungerat. Vi får följa Bourne genom vilda vansinnefärder genom London, Madrid, Marocco och New York, med en kamera som hela tiden lyckas påpeka för oss hur vilt det går, snabbredigerat och handburet. Här bör också noteras att kameramannen istället för att onanera med kameran i hand (som i Michael Bays filmer), faktiskt ger oss en stressad, berg-och-dalbaneåkning precis vid de tillfällen då dessa passar in I FÖLJD med filmen, inte rakt över allting som en ångvält. Snyggt jobbat.

Förutom Damon, bärs filmen upp av etablerade namn som David Strathaim, Scott Glenn, Joan Allen och sist men inte minst, Albert Finney. Alla dessa gör sitt till att hålla uppe ett spionspektakel som fungerar perfekt som just dess syfte, att hålla oss spända och underhålla.

Lyckas det? Javisst gör det, det är full fart hela vägen och bara att blåsa på. Det håller och är fulltsändigt spännande och underhållande om än i högsta grad rimligen förutsägbart. Klart sevärd actionthriller.

Betyg: 7 (bra jobbat Matt, fortsätt såhär)

Inga kommentarer: